Det börjar märkas... Det nalkas läger! 

Hela träningsgruppen börjar bli taggad, förberedelserna är i full gång för två veckors bra träning. 

Eftersom jag var förkyld förra veckan kommer veckan gå ut på att få igång kroppen. Allt handlar om att kunna gör de två lägerveckorna riktigt bra. Jag är laddad. Inte nog med att lägret närmar sig, säsongen gör sig mer och mer påmind om att den också närmar sig! Det med glädje och spänning! Jag har tror det kan bli riktigt bra! 

/Matilda Andersson  

Träningen är igång igen, eller igång är relativt. Min kropp är i rörelse igen. 

Känslan för simning, cykel och löpning tappa jag runt sjukdag nummer två. 

Jag kommer tillbaka, mentalt starkare än innan mardröms förkylningen angrep mig. 

Säsongen närmar sig, ett upplägg för säsong har tagit form. Jag tror det kan bli riktigt bra. 

Snart två veckors läger i Spanien, en vecka på hemmaplan sen bär det av!

Nu är det bara att köra..

/Matilda

Sedan söndagen har hosta, snuva och trötthet varit en del i min vardag. Jag har varit mer eller mindre sängliggande. Är fortfarande väldigt trött men symptomen håller ändå på att ge med sig! Tur det, det kryper i huvudet, kroppen vill nog vila några dagar till men mitt huvud är redan halvvägs till sporthallen. 

Det verkar som våren stadigt intar Motala, det gillar vi triathleter. Mina kompisar på Triathlongymnasiet gör idag sitt första gemensamma cykelpass ute. Härligt! Jag har bestämmt mig för att ta mig ut idag och vara ute en stund, lite sol och frisk luft gör nog susen! 

På lördag hoppas jag kunna gå igång och träna igen...senast! 

/Matilda

Där var den, helt osynlig och tyst, men den fanns där... gränsen

Gränsen för vad kroppen klarar innan den säger ifrån. Två veckor med mycket och bra träning, jag är väldigt nöjd med dessa. Jag är dock inte så nöjd med att sitta här med en snorig nos elller tjock hals, inte bra. 

Senaste veckan har gått i ett fasligt tempo, ständigt saker som behövt göras! Det klarar jag, utan problem. Men när 20 timmar träning ska stoppas in i detta så funkar det inte ritkigt. Med dålig sömn som pricken över i förstår varför jag sitter här. Efter att ha tränat några år är jag medveten om detta, ändå begår jag misstaget!

I fredags genomförde jag ett cykelpass där jag pressa min kropp till en ny nivå en nivå jag knappt visste jag hade. Trots att jag kroppen nästan skrek av trötthet fortsatte jag trycka, det gick bra, förbaskat bra till och med! 

Jag har då mycket kvar att lära! 

Efter 30 minuters löpning imorse insåg jag att det nog skulle vara mer framgångsrikt att vila resten av dagen, så i vilans tecken har jag spenderat min dag. Skidor på tv plus två timmars sömn! 

Trevlig kväll! 

Matilda Andersson